Isak har lämnat oss =(
Jaha, hemma igen efter åkandes hit o dit...hamnade mitt i snöstormen i fredags när jag o syrran skulle köra hem från mormor o morfar i Värmland...det va lite läskigt, för bilen släppte flera gånger o ville kana mot diket...fick köra mellan 60 o 80 km/h mellan Skara o Sjövik, men vi kom hem oskadda i alla fall.
Firade en andra jul hemma hos päronen i Sjövik igår och det var mysigt...men det var något som saknades...nämligen lilla Isak =( Han blev 15 år o 8 månader o levde ett ganska bra liv ända tills för några månader sedan..cancern spred sig troligen i kroppen o till sist ville han knappt äta...lilla stackaren...han va så mager innan jag o syrran åkte till Värmland att pappa förvarnade oss att de kanske skulle ta bort honom så att han inte behövde lida mer...men jag tänkte inte mer på det...det va ju lilla Isak vi pratade om, som alltid har funnits där genom uppväxten. Vår allra första hund o så otroligt snäll o go...han va min hund, gick alltid efter mig när jag kom hem till föräldrarna o var alltid glad att se mig..därför är det extra jobbigt...min lilla Isak finns inte mer =(...usch, sånt här är så tråkigt! Jag vill inte att det ska vara sant *snyft* Det känns inte som att jag hann ta farväl av honom på riktigt heller..å, vad har de gjort av honom nu? Fick han en värdig begravning eller vart e han?
Visst, hundar lever inte för evigt...men han har alltid funnits där genom åren o jag saknar honom så mycket. Jag inbillar mig oxå att de andra två hundarna saknar honom me, för de har blivit mycket lugnare sedan Isak försvann...undra om hundar kan sakna andra hundar? Har de liknande känslor som vi människor?
Det är först förrän idag som jag verkligen sitter o tänker på det...ville inte förstöra gårdagen med en massa tårar o frågor...så vi pratade aldrig om det =( undra om det finns en himmel eller inte? Jag tror inte på sånt egentligen men i sådana här situationer vill jag gärna tro att det finns en himmel eller något annat efter livet...man måste nästan det för att klara av att gå igenom en bortgång...
Hade egentligen ingen lust att skriva något på bloggen, men när jag satte igång kunde jag inte sluta...det känns faktiskt lite bättre att få skriva av sig en stund...ventilera sina känslor...
Min lilla Isak var inte en vanlig, liten tax...visst, han va envis, svartsjuk o bestämd...men otroligt go, snäll, kelig, lydig, lojal till mig o han var min lilla bebis som älskade att ligga på min magen när jag låg o tittade på tv i soffan...eller ligga bakom benen med huvudet upp mot tv:n...eller att bli masserad älskade han oxå...åh, gud vad svartsjuk han kunde bli när man inte klappade på honom! Då fick man onda ögat..haha..han kunde verkligen sura om han ville =) det är ganska fantastiskt att han blev så gammal o fick vara så frisk ända tills för några månader sedan...lilla Isak var vårat mirakel...o trots att han va så liten bossade han med de andra hundarna...det va krut i den lilla vovven =)
Isak kommer alltid ha en plats i mitt hjärta o jag kommer alltid komma ihåg alla de goa stunder som jag haft med honom...rest in peace, my little love...
Firade en andra jul hemma hos päronen i Sjövik igår och det var mysigt...men det var något som saknades...nämligen lilla Isak =( Han blev 15 år o 8 månader o levde ett ganska bra liv ända tills för några månader sedan..cancern spred sig troligen i kroppen o till sist ville han knappt äta...lilla stackaren...han va så mager innan jag o syrran åkte till Värmland att pappa förvarnade oss att de kanske skulle ta bort honom så att han inte behövde lida mer...men jag tänkte inte mer på det...det va ju lilla Isak vi pratade om, som alltid har funnits där genom uppväxten. Vår allra första hund o så otroligt snäll o go...han va min hund, gick alltid efter mig när jag kom hem till föräldrarna o var alltid glad att se mig..därför är det extra jobbigt...min lilla Isak finns inte mer =(...usch, sånt här är så tråkigt! Jag vill inte att det ska vara sant *snyft* Det känns inte som att jag hann ta farväl av honom på riktigt heller..å, vad har de gjort av honom nu? Fick han en värdig begravning eller vart e han?
Visst, hundar lever inte för evigt...men han har alltid funnits där genom åren o jag saknar honom så mycket. Jag inbillar mig oxå att de andra två hundarna saknar honom me, för de har blivit mycket lugnare sedan Isak försvann...undra om hundar kan sakna andra hundar? Har de liknande känslor som vi människor?
Det är först förrän idag som jag verkligen sitter o tänker på det...ville inte förstöra gårdagen med en massa tårar o frågor...så vi pratade aldrig om det =( undra om det finns en himmel eller inte? Jag tror inte på sånt egentligen men i sådana här situationer vill jag gärna tro att det finns en himmel eller något annat efter livet...man måste nästan det för att klara av att gå igenom en bortgång...
Hade egentligen ingen lust att skriva något på bloggen, men när jag satte igång kunde jag inte sluta...det känns faktiskt lite bättre att få skriva av sig en stund...ventilera sina känslor...
Min lilla Isak var inte en vanlig, liten tax...visst, han va envis, svartsjuk o bestämd...men otroligt go, snäll, kelig, lydig, lojal till mig o han var min lilla bebis som älskade att ligga på min magen när jag låg o tittade på tv i soffan...eller ligga bakom benen med huvudet upp mot tv:n...eller att bli masserad älskade han oxå...åh, gud vad svartsjuk han kunde bli när man inte klappade på honom! Då fick man onda ögat..haha..han kunde verkligen sura om han ville =) det är ganska fantastiskt att han blev så gammal o fick vara så frisk ända tills för några månader sedan...lilla Isak var vårat mirakel...o trots att han va så liten bossade han med de andra hundarna...det va krut i den lilla vovven =)
Isak kommer alltid ha en plats i mitt hjärta o jag kommer alltid komma ihåg alla de goa stunder som jag haft med honom...rest in peace, my little love...
Kommentarer
Postat av: Jenny
Gud vad tråkigt med lilla Isak. Jag kommer ihåg honom! Så fin hund!... Det är så jobbigt när sådana här saker händer=( Hoppas allt känns bättre snart! Kramar /Jenny
Trackback
