Det regnar igen...
...men det gör inte så mycket faktiskt. För då är det mindre folk som är ute i Skatås och motionerar, vilket gör att jag får mer plats =) =) =)
Undrar om jag vågar gå i Skatås? Läste i tidningen att en kvinna hade blivit överfallen och sexuellt ofredad där innan hon lyckades ta sig loss, senare blev en annan kvinna attackerad...usch, vad hemskt!!!! Som tur var så grep de honom sedan, men jag är ändå nervös. För det finns så mycket perversa och störda typer överallt och där jag brukar gå i Skatås är det inte så jättemycket folk, speciellt inte en dag som denna då det är regnigt och lite kallt ute. Jag ska nog leta upp min pepparsprej...akta er snuskgubbar där ute i skogen! För ni vill inte ha lite Bulgarisk pepparsprej i fejjan!!! Det kan jag lova!!!
Jaha, min "knöl" på halsen har kommit tillbaka....eller den försvann aldrig helt, men nu har den blivit större igen och om man trycker på den så gör det ont. Värst var det igår, så imorse ringde jag vårdcentralen och fick en tid klockan halv tre idag. Tror ni inte att "knölen" fick för sig att bli mindre då, så var det såklart! Men man ser fortfarande att den finns där, det buktar typ ut lite, och om man trycker lite på den så känner man den.
Gick i från jobbet lite tidigare för jag visste inte riktigt var vårdcentralen i Björkekärr ligger..har aldrig varit där eller varit på någon vårdcentral på kanske tio år. Jag är så frisk vet ni =) Jag träffade nog en av de segaste läkarna jag har mött i hela mitt liv! Först tittade han i sin dator och frågade lite frågor om hur länge det hade varit så, har jag ont i halsen, varit förskyld...bla bla bla...sedan funderade han i typ fem minuter och klämde lite på min hals.
"Ja, mmm, ja, jo, det är något onormalt där det kan jag se"...."kan du vara så snäll att sätta dig på britsen så ska jag känna lite i dina armhålor"...och sedan försvann han och jag bara hoppades att detta inte var någon av de snuskdoktorerna som man har läst om i tidningar...usch...han kom tillbaka och jag tänkte att detta kommer bli lite jobbigt, generande...jaha, ska jag typ ta av mig min klänning för att han skall känna i mina armhålor? Eller hur ska han gå tillväga...det var en ganska konstig situation tycker jag, eftersom jag inte direkt har så mycket erfarenhet av läkarnas undersökningsmetoder =)
Sedan skulle jag lägga mig ner för då skulle han känna på min mage...och i mina ljumskar...vad det nu har med min hals att göra vet jag inte men man får väl lita på läkarna antar jag. Fick sätta mig upp igen och han klämde lite till på halsen och nacken...fortfarande visste han inte vad det kunde vara...kanske en svullnad på lymfkörtlarna sa han efter att ha suttit i tio minuter och läst under tystnad i en medicinbok. Jag kan säga att jag visste inte vad jag skulle tro eller göra under dessa minuter i total tystnad...konstig läkare, han var inte direkt social. Fick i alla fall inbokat ett nytt besök till honom *suck* efter midsommar! Ja ja, hade han misstänkt något allvarligt så hade jag väl fått en tid lite tidigare än midsommar...hoppas jag.
Flydde sedan snabbt som sjutton från undersökningsrummet, när jag fått min nya tid, och satte mig i väntrummet, för att vänta på att få ta några blodprover. Hade en halvtimma på mig innan parkeringstiden skulle gå ut och där satt bara jag, så jag trodde att det var min tur ganska snart. Men icke sa nicke! Man kan tydligen ta en nummerlapp och försvinna iväg en stund, för helt plötsligt droppade det in folk. Tre personer före och det gick hur segt som helst.
När det var tio minuter kvar på min parkeringstid fick jag komma in till sjuksköterskan och trots att hon var ung, så var hon hur seg som helst. Javisst, man skall inte stressa när man håller på med så viktiga saker...men det finns något som heter skynda sig lite och det är något helt annat än att stressa. Jag tror på fullaste allvar att man lär ut på alla utbildningar som har med "människo-arbete" att göra att man skall sega så mycket som möjligt, "ta det lugnt och stressa ABSOLUT INTE!" är deras motto!
Fick sätta mig i en stol och sköterskan försvann, jag kände minuterna ticka iväg och böterna närma sig. Till slut kom hon tillbaka och jag som inte har tagit blodprov på ganska många år var nervös. Jag vet inte om jag är rädd för sprutor, blod mm. Jag vet bara att jag inte gillar att se benbrott och tydliga ådror...det är så äckligt! Tittade i alla fall bort och sa till henne att hon behöver inte säga till när hon sticker. Omedvetet så gjorde hon det ändå =) och sticket var väl inte så farligt, men varje gång hon bytte behållare så rörde sig nålen och det var ABSOLUT inte skönt. Dessutom så hade hon satt på mig en "blodtrycksmätare", för att ådrorna i armen skulle bli tydligare och ju längre tid det tog att fylla de små behållarna med blod desto blåare blev min hand...hahaha...lite kul nu när man tänker på det i efterhand.
Väntade på att få svar på ett av proven och sedan halvsprang jag till bilen, med bara två minuter kvar på parkeringstiden...det kallar jag bra planering =) Så nu är det väl bara att vänta på svar...jag tror inte att det är något allvarligt men det är irriterande att "knölen" blir större och öm, minskar och blir större hela tiden...
Dags att ta på sig joggingskorna och promenera ut med paraplyet i högsta hugg. Bra musik just nu i min ipod är Dead By April, Röyksopp, Jean-Michel Jarre och självklart Eurovision-låtar.
Undrar om jag vågar gå i Skatås? Läste i tidningen att en kvinna hade blivit överfallen och sexuellt ofredad där innan hon lyckades ta sig loss, senare blev en annan kvinna attackerad...usch, vad hemskt!!!! Som tur var så grep de honom sedan, men jag är ändå nervös. För det finns så mycket perversa och störda typer överallt och där jag brukar gå i Skatås är det inte så jättemycket folk, speciellt inte en dag som denna då det är regnigt och lite kallt ute. Jag ska nog leta upp min pepparsprej...akta er snuskgubbar där ute i skogen! För ni vill inte ha lite Bulgarisk pepparsprej i fejjan!!! Det kan jag lova!!!
Jaha, min "knöl" på halsen har kommit tillbaka....eller den försvann aldrig helt, men nu har den blivit större igen och om man trycker på den så gör det ont. Värst var det igår, så imorse ringde jag vårdcentralen och fick en tid klockan halv tre idag. Tror ni inte att "knölen" fick för sig att bli mindre då, så var det såklart! Men man ser fortfarande att den finns där, det buktar typ ut lite, och om man trycker lite på den så känner man den.
Gick i från jobbet lite tidigare för jag visste inte riktigt var vårdcentralen i Björkekärr ligger..har aldrig varit där eller varit på någon vårdcentral på kanske tio år. Jag är så frisk vet ni =) Jag träffade nog en av de segaste läkarna jag har mött i hela mitt liv! Först tittade han i sin dator och frågade lite frågor om hur länge det hade varit så, har jag ont i halsen, varit förskyld...bla bla bla...sedan funderade han i typ fem minuter och klämde lite på min hals.
"Ja, mmm, ja, jo, det är något onormalt där det kan jag se"...."kan du vara så snäll att sätta dig på britsen så ska jag känna lite i dina armhålor"...och sedan försvann han och jag bara hoppades att detta inte var någon av de snuskdoktorerna som man har läst om i tidningar...usch...han kom tillbaka och jag tänkte att detta kommer bli lite jobbigt, generande...jaha, ska jag typ ta av mig min klänning för att han skall känna i mina armhålor? Eller hur ska han gå tillväga...det var en ganska konstig situation tycker jag, eftersom jag inte direkt har så mycket erfarenhet av läkarnas undersökningsmetoder =)
Sedan skulle jag lägga mig ner för då skulle han känna på min mage...och i mina ljumskar...vad det nu har med min hals att göra vet jag inte men man får väl lita på läkarna antar jag. Fick sätta mig upp igen och han klämde lite till på halsen och nacken...fortfarande visste han inte vad det kunde vara...kanske en svullnad på lymfkörtlarna sa han efter att ha suttit i tio minuter och läst under tystnad i en medicinbok. Jag kan säga att jag visste inte vad jag skulle tro eller göra under dessa minuter i total tystnad...konstig läkare, han var inte direkt social. Fick i alla fall inbokat ett nytt besök till honom *suck* efter midsommar! Ja ja, hade han misstänkt något allvarligt så hade jag väl fått en tid lite tidigare än midsommar...hoppas jag.
Flydde sedan snabbt som sjutton från undersökningsrummet, när jag fått min nya tid, och satte mig i väntrummet, för att vänta på att få ta några blodprover. Hade en halvtimma på mig innan parkeringstiden skulle gå ut och där satt bara jag, så jag trodde att det var min tur ganska snart. Men icke sa nicke! Man kan tydligen ta en nummerlapp och försvinna iväg en stund, för helt plötsligt droppade det in folk. Tre personer före och det gick hur segt som helst.
När det var tio minuter kvar på min parkeringstid fick jag komma in till sjuksköterskan och trots att hon var ung, så var hon hur seg som helst. Javisst, man skall inte stressa när man håller på med så viktiga saker...men det finns något som heter skynda sig lite och det är något helt annat än att stressa. Jag tror på fullaste allvar att man lär ut på alla utbildningar som har med "människo-arbete" att göra att man skall sega så mycket som möjligt, "ta det lugnt och stressa ABSOLUT INTE!" är deras motto!
Fick sätta mig i en stol och sköterskan försvann, jag kände minuterna ticka iväg och böterna närma sig. Till slut kom hon tillbaka och jag som inte har tagit blodprov på ganska många år var nervös. Jag vet inte om jag är rädd för sprutor, blod mm. Jag vet bara att jag inte gillar att se benbrott och tydliga ådror...det är så äckligt! Tittade i alla fall bort och sa till henne att hon behöver inte säga till när hon sticker. Omedvetet så gjorde hon det ändå =) och sticket var väl inte så farligt, men varje gång hon bytte behållare så rörde sig nålen och det var ABSOLUT inte skönt. Dessutom så hade hon satt på mig en "blodtrycksmätare", för att ådrorna i armen skulle bli tydligare och ju längre tid det tog att fylla de små behållarna med blod desto blåare blev min hand...hahaha...lite kul nu när man tänker på det i efterhand.
Väntade på att få svar på ett av proven och sedan halvsprang jag till bilen, med bara två minuter kvar på parkeringstiden...det kallar jag bra planering =) Så nu är det väl bara att vänta på svar...jag tror inte att det är något allvarligt men det är irriterande att "knölen" blir större och öm, minskar och blir större hela tiden...
Dags att ta på sig joggingskorna och promenera ut med paraplyet i högsta hugg. Bra musik just nu i min ipod är Dead By April, Röyksopp, Jean-Michel Jarre och självklart Eurovision-låtar.
Kommentarer
Trackback
