Jag vet vad jag gjorde iförrgår...och igår...och idag
Har ringt och suttit i kö på ticnet.se i över en timma nu, så nu ger jag nog upp. Det var som jag trodde...många vill ha biljetter till U2. Har man tur så kanske de släpper en konsert till och då skall jag köa!
Tog ledigt från jobbet i onsdags för att åka på öppet hus på SLU i Skara. De har ett högskoleprogram där som jag är intresserad av. Gick upp klockan fem på morgonen, åt frukost och gjorde mig iordning och tog bussen tio över sex in till Gbg. Tåget skulle gå 06.57 så vi gick in på Tidpunkten och köpte oss ett varsitt "Regionen-Runt"-kort, ganska smart för det kostade bara 240kr och gällde i hela västra götalands regionen, på alla tåg utom x2000 och i 24 timmar. Om man skall åka mycket på 24 timmar inom regionen så är det verkligen billigt.
Tåget gick mot Falköping och sedan tog vi buss 203 mot Skara. Vi var framme klockan nio och öppet hus skulle börja klockan tio, så vi skulle haft gott om tid att ströva omkring i den lilla, mysiga staden. Men det snöade och blåste där så det var ganska kallt jämfört med Gbg. Vi gick raka vägen mot Campus och satte oss i Undervisningshuset och läste GP istället.
Det kom mycket folk och mestadels gymnasieelever, en hel del från naturbruksgymnasium från Karlstad och Sala. Vi satt först i aulan på Undervisningshuset och lyssnade på info om SLU, studentkåren, boende mm. Till sist skulle två lärare från Etologi och Djurskydds-programmet komma fram och prata. Jag har nämligen gått och funderat över detta programmet ett antal år nu, men aldrig fått tummen ur att göra något åt det. De berättade mycket intressanta saker och jag kände bara att det skulle vara SÅÅÅÅÅÅÅÅ KUUUUUL att gå där och studera och sedan arbeta med det i framtiden. Jag vet dock inte vad jag har för poäng i slutbetyg från gymnasiet, för jag har förlagt mina betyg någonstans i lägenheten. Jobbigt!!!! Förra året var man tvungen att ha 17,5 i slutbetyg för att komma in och det känns ganska högt.
När vi kom hem till Göteborg igen så gick jag och min sambo och letade efter betygen i förrådet. Vi sprättade upp alla flyttkartonger men lyckades inte hitta dem. Gick tillbaka till lägenheten och letade igenom alla tänkbara platser, där vi förvarar papper som skall sparas, och alla otänkbara platser också. Inget spår av mina betyg någonstans och jag är helt säker på att jag såg dem för några månader sedan!
Orkade inte lägga mer energi på detta för tillfället och åkte hem till mina föräldrar i Sjövik istället. Jag skulle vara hundvakt på förmiddagen innan det var dags att åka till jobbet. Tre hundar i olika storlekar behövde matas, rastas och få lite kärlek...en tax på 14 år, en hygenstövare på 5 år och en liten valp på ca 4 månader, som vill bita i allt och allas händer =) Till exempel så när jag var ute med taxen, för jag orkar inte gå ut med tre hundar samtidigt, så hade valpen rivit och tuggat sönder ett gäng tidningar som låg över hela hallen...det lilla busfröet! Ja ja, det var bara att städa upp all den röran och sedan bege sig till jobbet. Väl på väg så började det snöa små snöflingor och ju närmare jobbet jag kom desto större flingor föll, ganska konstigt eftersom jag åkte närmare stan och det borde vara varmare där. Det är inte ofta man får mer snö i stan än på landet.
Jobbet var som vanligt, känns inte som jag missat mycket...mer än att vi körde alla våra flöden och det har vi inte gjort sen i januari. Kanske, kanske, är det på väg att plana ut eller vända lite uppåt. Vi får väl hoppas att denna finanskris är över snart...fick ett mms av sambon...han hittade mina betyg när han letade i förrådet igen. Vad glad jag blev när jag läste det mms:et....som dock skulle övergå i gråt när jag sedan kom hem.
Vid arbetsdagens slut skottade jag fram bilen på parkeringen utanför jobbet och körde hem min arbetskompis. Sedan körde jag hem, parkerade min bil i garaget och gick mot lägenheten.
Mötte min sambo som hade kollat upp vad jag hade för slutpoäng från gymnasiet...och de skulle inte räcka för att komma in på det programmet som jag äntligen hade bestämt mig för att söka =(...trots att jag förra året hade kämpat med att läsa biologi B, för det saknades i mina betyg. Man kan inte beskriva den hopplösa känslan jag kände. Jag trodde att jag hade bättre betyg! Har jag kämpat mig igenom 3 år på ett gymnasium som sög och klasskompisar som inte alls var intresserade av att få några betyg alls. Har jag kämpat mig igenom ämnen som var tråkiga och ointressanta för ingenting. Har jag varit deprimerad i 3 år i onödan. Varför skulle jag läsa många fler ämnen än de vanliga gymnasierna för att sedan bara kunna jobba på golvet. Kan någon säga mig vad meningen med detta är??? Känner mig så dålig, trots att jag bara hade några G av ett tjugotal ämnen. Får väl söka ändå, det finns ju fortfarande en pyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepytte liten chans att jag kommer in. Antagningspoängen är ju inte samma varje år.
17,5 eller 1,2 på högskoleprovet som det också är försent att söka till. Hade jag räknat ihop mina poäng tidigare hade jag kunnat anmäla mig till att göra högskoleprovet och försöka få 1,2. Eller hade jag sökt till högskolan några år tidigare hade jag kanske haft större chans att komma in då antagningspoängen var mycket lägre.
Jag kan sammanfatta detta med:
GUD VAD JAG ÄR ARG PÅ MIG SJÄLV!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Tog ledigt från jobbet i onsdags för att åka på öppet hus på SLU i Skara. De har ett högskoleprogram där som jag är intresserad av. Gick upp klockan fem på morgonen, åt frukost och gjorde mig iordning och tog bussen tio över sex in till Gbg. Tåget skulle gå 06.57 så vi gick in på Tidpunkten och köpte oss ett varsitt "Regionen-Runt"-kort, ganska smart för det kostade bara 240kr och gällde i hela västra götalands regionen, på alla tåg utom x2000 och i 24 timmar. Om man skall åka mycket på 24 timmar inom regionen så är det verkligen billigt.
Tåget gick mot Falköping och sedan tog vi buss 203 mot Skara. Vi var framme klockan nio och öppet hus skulle börja klockan tio, så vi skulle haft gott om tid att ströva omkring i den lilla, mysiga staden. Men det snöade och blåste där så det var ganska kallt jämfört med Gbg. Vi gick raka vägen mot Campus och satte oss i Undervisningshuset och läste GP istället.
Det kom mycket folk och mestadels gymnasieelever, en hel del från naturbruksgymnasium från Karlstad och Sala. Vi satt först i aulan på Undervisningshuset och lyssnade på info om SLU, studentkåren, boende mm. Till sist skulle två lärare från Etologi och Djurskydds-programmet komma fram och prata. Jag har nämligen gått och funderat över detta programmet ett antal år nu, men aldrig fått tummen ur att göra något åt det. De berättade mycket intressanta saker och jag kände bara att det skulle vara SÅÅÅÅÅÅÅÅ KUUUUUL att gå där och studera och sedan arbeta med det i framtiden. Jag vet dock inte vad jag har för poäng i slutbetyg från gymnasiet, för jag har förlagt mina betyg någonstans i lägenheten. Jobbigt!!!! Förra året var man tvungen att ha 17,5 i slutbetyg för att komma in och det känns ganska högt.
När vi kom hem till Göteborg igen så gick jag och min sambo och letade efter betygen i förrådet. Vi sprättade upp alla flyttkartonger men lyckades inte hitta dem. Gick tillbaka till lägenheten och letade igenom alla tänkbara platser, där vi förvarar papper som skall sparas, och alla otänkbara platser också. Inget spår av mina betyg någonstans och jag är helt säker på att jag såg dem för några månader sedan!
Orkade inte lägga mer energi på detta för tillfället och åkte hem till mina föräldrar i Sjövik istället. Jag skulle vara hundvakt på förmiddagen innan det var dags att åka till jobbet. Tre hundar i olika storlekar behövde matas, rastas och få lite kärlek...en tax på 14 år, en hygenstövare på 5 år och en liten valp på ca 4 månader, som vill bita i allt och allas händer =) Till exempel så när jag var ute med taxen, för jag orkar inte gå ut med tre hundar samtidigt, så hade valpen rivit och tuggat sönder ett gäng tidningar som låg över hela hallen...det lilla busfröet! Ja ja, det var bara att städa upp all den röran och sedan bege sig till jobbet. Väl på väg så började det snöa små snöflingor och ju närmare jobbet jag kom desto större flingor föll, ganska konstigt eftersom jag åkte närmare stan och det borde vara varmare där. Det är inte ofta man får mer snö i stan än på landet.
Jobbet var som vanligt, känns inte som jag missat mycket...mer än att vi körde alla våra flöden och det har vi inte gjort sen i januari. Kanske, kanske, är det på väg att plana ut eller vända lite uppåt. Vi får väl hoppas att denna finanskris är över snart...fick ett mms av sambon...han hittade mina betyg när han letade i förrådet igen. Vad glad jag blev när jag läste det mms:et....som dock skulle övergå i gråt när jag sedan kom hem.
Vid arbetsdagens slut skottade jag fram bilen på parkeringen utanför jobbet och körde hem min arbetskompis. Sedan körde jag hem, parkerade min bil i garaget och gick mot lägenheten.
Mötte min sambo som hade kollat upp vad jag hade för slutpoäng från gymnasiet...och de skulle inte räcka för att komma in på det programmet som jag äntligen hade bestämt mig för att söka =(...trots att jag förra året hade kämpat med att läsa biologi B, för det saknades i mina betyg. Man kan inte beskriva den hopplösa känslan jag kände. Jag trodde att jag hade bättre betyg! Har jag kämpat mig igenom 3 år på ett gymnasium som sög och klasskompisar som inte alls var intresserade av att få några betyg alls. Har jag kämpat mig igenom ämnen som var tråkiga och ointressanta för ingenting. Har jag varit deprimerad i 3 år i onödan. Varför skulle jag läsa många fler ämnen än de vanliga gymnasierna för att sedan bara kunna jobba på golvet. Kan någon säga mig vad meningen med detta är??? Känner mig så dålig, trots att jag bara hade några G av ett tjugotal ämnen. Får väl söka ändå, det finns ju fortfarande en pyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepyttepytte liten chans att jag kommer in. Antagningspoängen är ju inte samma varje år.
17,5 eller 1,2 på högskoleprovet som det också är försent att söka till. Hade jag räknat ihop mina poäng tidigare hade jag kunnat anmäla mig till att göra högskoleprovet och försöka få 1,2. Eller hade jag sökt till högskolan några år tidigare hade jag kanske haft större chans att komma in då antagningspoängen var mycket lägre.
Jag kan sammanfatta detta med:
GUD VAD JAG ÄR ARG PÅ MIG SJÄLV!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Kommentarer
Trackback
