liveteftertjugoföretrettio

Jaha, nu har man betalat räkningarna, som var förvånadsvärt få denna månaden, och Greklands resan...och jag känner mig tom...som att någon har snott alla mina pengar. Alla och alla pengar, det är ju inte så att man är en höginkomsttagare precis...speciellt inte nu när man har gått ner i arbetstid, men det märks faktiskt att det saknas några tusenlappar varje månad.

Det är inte så att jag gnäller över att jag har det dåligt ställt eller något...för det har jag inte. Men det är ganska ironiskt vad några färre lappar i månaden kan ha för konsekvenser...sen har jag ju inga lån heller, så jag borde vara nöjd med att jag har ett jobb. Men det måste vara jobbigt för de som har belånat hus, har lån på en bil kanske två, lån på båt, sommarhus mm...då har dessa lappar ganska så stor betydelse för hur månadens ekonomi ser ut.

Sedan kan jag kanske tycka att man får inse sina begränsningar och inte shoppa/låna för mycket...för om man skulle råka ut för en ekonomiskt eller personlig kris så måste man ju kunna överleva ändå.
Men det är ju så att vi vill ha allt; villa/lägenhet, bil/bilar, sommarställe, trendiga prylar, semesterresor mm. Det är ju så här samhället, som vi lever i, fungerar...eller har jag fel?

Jag förnekar inte att jag själv strävar efter en del av de sakerna. Men det är ironiskt hur snabbt man vänjer sig med lite extra pengar varje månad. När jag började jobba, direkt efter gymnasiet, så arbetade jag dagtid och fick ut en lön runt 7000 kr mindre än vad jag tjänar idag...och jag levde ganska bra då också...kunde resa, gå på bio när man ville och roa sig hur mycket man ville. Jag bodde visserligen hemma men betalade 3000 kr till mamma och pappa för boendet.

Sedan så flyttade jag hemifrån och ekomonin blev lite sämre men inte mycket...ungefär vid samma tidpunkt gick vi upp lite i arbetstid på jobbet, som gav lite mer pengar varje månad...sedan har det fortsatt så, små löneökningar varje år och en ökning av arbetstiden som också har gett mer pengar i plånboken varje månad.
Men man skaffar sig dyrare och dyrare vanor ju mer pengar man får varje månad...t.ex. så kanske man tycker att man kan unna sig själv lite impulsshopping varje månad eller dyrare prylar. Så jag får helt enkelt skylla mig själv, för att det har blivit så här...jag menar att jag har så lite pengar över efter att allt är betalt...jag har helt enkelt skämt bort mig själv för mycket när vi hade högkonjuktur, unnat mig för mycket saker =9 och nu får jag ta mitt straff!

Men jag har ändå lyckats spara en del pengar, som till stor del visserligen går till sommarens resa, och inte nätshoppat något den senaste månaden....Go Carro! Nu kan du unna dig en liten cd-skiva!          
Prestation ger belöning =)

Jaha, snart skall man palla sig iväg till jobbet igen...det är så kul att jag nästan pissar på mig av skratt...undrar när J kommer hem? Han har haft sin första av tre tentor och jag pratade med honom på telefonen förut...han tyckte det kändes som att det hade gått bra...och det hoppas jag verkligen för både hans och min skull, för jag börjar bli lite trött på hans gnäll över skolan. Javisst, det är lite synd om honom eftersom han har suttit i flera veckor och inte gjort något annat än att plugga...men det är tröttsamt att lyssna på gnäll varje dag...hoppas inte han tycker jag är taskig, för det är inget illa menat!

Näe, nu skall jag sätta mig i soffan och slappa en stund framför tv:n...det var längesen jag hälsade på den!